L. Szondi


News
Szondi Institut
Articles
Literature
New Developments
Szondi's Applications
Szondi Groups
Links
Personality Developments
The Latin Section
Rorschach
Books
Phoenix-Hus







VEKTOR C, KONTAKTDRIFT

Szondi Objectrelationships Vector: C (in swedish)

VEKTORN C: KONTAKTDRIFT

I likhet med de övriga vektorerna har C vektorn fyra olika strävanden:
1) d + Förändringstendens, behov av att söka, att leta efter.
2) d - . Behållningstendens, tendens att klibba fast vid det gamla objektet
3) m + Tendens att hålla sig fast, att klamra sig fast, behov av att bli accepterad och behov av säkerhet och kontakt.
.
4) m - . Lösgöringstendens, frihetstendens

Enligt Freuds terminologi är "Drift objekt" den mottagare som gör det möjligt för driften att få tillfredsställelse. D.v.s. det kan vara en levande varelse. Samma objekt kan användas för tillfredsställelse av flera olika drifter (Driftblandning).

För Freud förutsätter varje driftaktivitet automatiskt en strävan efter kontakt i syfte att nå målet för att där få tillfredsställelse.

I motsättning till Freud antar Szondi att det finns en självständig och separat Kontaktdrift, Den har endast som uppgift att förmedla kontakt mellan objekten och drifterna, dvs. som har uppgift att

1) leta efter, 2) säkerställa och 3) åstadkomma ett fastklibbande vid objektet.

Urmodellen av denna drift finner vi enligt Szondi i den form av aktivitet, som vi känner under namnet ORALITET.

Spädbarnets nödvändiga matbehov har av naturen kopplats till ett oralt aktivitet av positivt erotisk kvalitet, som centreras på kontakten mellan barnet och modersbröstet. Kvaliteten av denna kontakt, såsom den yttrar sig i barnets upplevelse av densamma, har,- om den inte leder till åsyftad tillfredsställelse (=basic trust), ödesdigra verkningar på individens senare utveckling. Szondi formulerar det på följande sätt:


"Allt kontaktsträvande är i sista hand en längtan tillbaka efter det paradistillstånd, då spädbarnet tillfredsställdes vid modersbröstet".


De känslor av att lyckas eller att misslyckas med att få kontakt med objekten som vi upplever, är (genom Introjektionsprocessen) källan till det som vi innefattar i begreppet stämning (i euforisk eller dysforisk riktning). Detta demonstreras tydligt i den mano-depressiva psykosen, dvs. hos människor som är extremt kontaktstörda.

Även om de flesta kontaktsträvanden kan återfinnas hos djuren, så är särskilt -m accepteringsbehovet ("Need of positive regard"), behovet av att bli accepterad som man är, karaktäristiskt för människan och en av de viktigaste bidragande orsakerna till barnets uppfostringsmöjligheter, dvs formbarhet.

Kontaktdriftens viktigaste uttrycksformer är:



  1. Ett sökande i syfte att finna modersbröstet, vid vilket barnet klamrar sig fast med mun och händer (Orala behov: m + )


2) Emotionell incestbindning till en av föräldrarna eller till båda (hos kulturmänniskor ligger detta på det latent omedvetna emotionella planet). Detta återspeglas i valreaktionen d - m +, vilket alltså betyder att barnet är mycket starkt emotionellt bundet till en av föräldrarna (kärlek eller hat).


3) Fastklibbande vid gamla objekt (i allmänhet modern), från vilka det inte

kan lösgöra sig (analitet, d -)

4) Ett säkerställande av objekt, som det använder som ersättning för

moderns bröst (dvs. objekten uppväcker ett upprepande av den

grundkänsla av tillfredsställelse som barnet en gång upplevde vid

modersbröstet) m +

5) Tendens att frigöra och lösgöra sig från, att separera från modern

(eller föräldrarna, familjen, etc) (m -)

6) Ett aktivt sökande efter ett annat emotionellt stödobjekt (d + )

7) En aktivitet för att uppnå kontakt med olika "värde-objekt", dvs

en förvärvningstendens (d +)

8) Ett otillfredsställt behov av att bli accepterad (-m )

9) Hela det stämningsregister som finns mellan polariteten: "lyckokänsla"

och den motsatta känslan av "att var olycklig".

10) Polariteten mellan "öppet kontakt"(d+ m +) och "spärrad kontakt" (d - m -) och polariteten mellan "social anpassning" (m +) och behov av "att isolera

sig" från samhället, leva som enstöring i emotionellt hänseende, behov av att vara ensam, att dra sig undan världen. (m -)

11) Hållningslöshet som visar sig i den sexuella kontakten, i drickande,

i rökande, i matvanor etc. Hela kategorin kan karaktäriseras som

"patologiska begär" och innebär bl.a. våldsamma överdrifter.

(m -! eller m +!)

12) "Snålhet, gnidighet, ständigt penningbehov, samlardrift" (analitet d - )

eller "slösaktighet" (d + ) som patologiska karaktärsdrag.

13) Ståndaktighet, ihärdighet och koncentrationsförmåga i arbetet (d -)

eller motsatsen: dålig koncentrationsförmåga (d +)

14) Trohet (d - m +) eller otrohet (d + m -) mot partnern, familjen, rasen,

klassen, religionen, nationen etc.




Szondis arbetshypotes är att om det vaknar ett behov i människornas omedvetna, som vill bli tillfredsställt, så har behovet bara möjlighet att nå målet med kontaktdriftens hjälp. Kontaktdriftens hjälp består i att:


1) leta efter de motsvarande objekten (d)


2) och att säkerställa dem (m)

OBS: Det finns mellanmänskliga relationer av olika slag, de kan baseras på:



1) Libido (kärlek), Eros energi +h


  1. Participationsbehovet (behovet efter gemenskap med andra)


Jag-energi p




3) Kontaktbehovet (orala och annala behov. De kännetecknas av flexibiliteten i kontakten, dvs. objekten växlas relativt lätt)

Faktor d

motsvaras av begreppet Analitet. Dels består den av en återhållningsdrift, ett samlarbehov av allt som har verkligt eller fiktivt värde, ha-begär, snålhet, konservatism, ståndaktighet etc. (d) och dels består den av strävan efter

förändring, sökande efter nya objekt, nyfikenhet, frikostigthet, måttlöshet. slöseri med alla värden, otrohet etc (d +).

I detta samband kan Homburgers indelning av olika typer av

"Aktiviteter som centreras omkring de olika Erogena Zonevektorer"

vara mycket värdefulla (motsvarande Szondi beteckcning bifogas)

Acquisition Vector: gripa tag i och agressiv tillägna sig saker. (d+)

Ejection Vector. fördriva (trycka ut) något från kroppen, särskild excrementer.från kroppen Detta demonstreras även om barnet kastar saker ner eller slår saker sönder på golvet. Skapar oordning och smetar och smutsar ner omgivningen, skriker högljud, får

ut- brott, rivar sönder saker. d+

Retention Vector: tillbakahålla något, konstipation, mutisme, hemlighetsfull. d-

Locomotion Vector: röra sig snabbt genom utrymmet. Springa ifrån en plats till en annan plats, ger sig av. (need: Autonomy)

Locomtion Vektor vektor har klart samband med en utvecklingsfas av Jaget och återspeglas i Szondis Jagbild: k p- som kan tolkas på följande sätt:

Oro, (restlessness) Barnet vill (omedvetet) befria sig ifrån verklighetens begränsningar genom aktiviteter, i stället av att fly i en fantasivärld.

Denna Jagbild är grundmall för följande karakteristika:

Fp. vill kämpa sig fram till att uppnå frihet (utrymme) för sitt Jag. Hon/han gör uppror mot omgivningens "lagar", men…… vågar ändå inte strunta i dem. De löser det genom att förändra från omgivning. De dras det till sysselsättningar som innebär att resa, tycker om att växla omgivning-, vänskapskretsen-, arbetsuppgifter- och yrkem

Manipulation Vector: Flytta saker omkring eller att använda dem som verktyg som man kan behärska. (need: Dominance)

d +!! : Hypertoni i en sökartendens. Denna sällsynta valreaktionen kan tyda på att fp. på ett illegalt sätt försöker hålla sig skadeslös för den smärtsamma förlusten av modern, vilken upplevts som "försvunnen", "förlorad". detta kan yttra sig i sexuell hållningslöshet. Hos män t.ex. "Don-Juanism". Hos barn kan vi bl.a. vid valreaktionen d +! s + räkna med kleptomani tendenser..

(Valreaktionen s -, k +, d +, m återspeglar Sorgarbete. den första introjektionsfasen i depressionen, vilken uppträder efter en aktuell objekt- förlust, t.ex vid dödsfall av en av föräldrarna .

Valreaktionen p + d + tyder på en tendens till att kontinuerligt rivalisera med partnern.

d -!! d - med övertryck: Överspänning i en kvarhållningstendens, vilken tyder på fastklibbandet vid gamla objekt - ofta av incestuös kvalitet - och som

omöjliggör varje förändring i kontaktförhållandet. d -!! tyder

patologisk analitet i sexual livet, särskilt om valreaktionen samtidigt inne-

håller s - med övertryck. Denna kombination kan yttra sig i anal-

masochism, perversion t.ex. neurotisk passiv homosexualitet.

Alla kontaktbilder som innehåller d - visar kliniskt två viktiga drag:

a) Dessa människor karaktäriseras i allmänhet av en oförmåga

att ställa om sig till något annat slags arbete.

b) De har beklämnings- och ångestkänslor orsakade av att den

barnets utvecklingsfas"infantil ihärdighet" för länge sedan

börde vara avslutat. Omvärlden har förändrats. Men ändå fortsätter de att hålla på en kontaktform som helt förlorat sin aktualitet och som därför inte längre är adekvat. Som reaktion på detta uppstår ångest- och beklämningskänslor.

d Valreaktioner tyder på

1) Anala tvångskaraktärologiska drag

2) Benägenhet till fobi, ångest, beklämning






Faktor m

m + BEROENDE BEHOV, Passiv inställning.

Det finns normalt en optimal kvantitet frustrering av primära orala behov (smekningar") som ger upphov till en kontinjuerlig behov av att etablera sciala kontakter!.

1) behov av att klamra sig fast vid modern, att säkerställa henne och

att senare säkerställa alla ersättningsobjekt. t.ex ny partner.

2) behov av att gömma sig i moderns sköte (=knä)

3) behov av att bli accepterad som man är utan villkor.

4) behov av att hålla sig till livet och existensen, av att försäkra sig

mot olycksfall, sjukdom och dör.

m - Förnekelse av behovet att vara beroende (stödja sig, att få smekningar) på andra. Ofta handlar det om personer som har givit upp förhoppningar om att kunna kompensera tidiga frustreringar i detta området genom nya sociala kontakter. Detta ger upphov till en känsla av ensamhet, mismod, bedrövelse, kyla.

Det finns emellertid en sublimeringsmöjlighet som kommer till yttryck i

h- s-, e+ kombinerat med m-. En "reaktionsformation" (anti cathexis)

Personen gör som räven "druvorna är inte så syra".De förnekar

för sig själva deras behov av att behöva andra människor för att få stöd och

pleasure. Detta ger dem en asketisk kvalitet.

De förstarkar detta genom att identifiera sig med "räddare" rollen.(något som förstärker "reaktionsformationen"! (doppelt anti-cathexis)

(bra dynamik för en social sekreterare) Detta ger dem en mycket högt frustreringstolerans för faktiska besvikelser.

. De tillåter sig aldrig att medveten ha alltför höga förväntningar på vad livet ha att bjuda för dem

m- innebär vanligtvis en tendens till antisocial beteende.

Detta kan ses som en reaktion resp en hämnd på de månniskor som tidigare

inte gav personen tillräckligt med värme och stöd dvs inte uppfyllde personens intensiva orala behov.

1) behov av att lösgöra sig, att skära av alla förbindelser med modern,

fadern, syskonen, kvinnan, mannan, vännen.

2) behov av ensamhet, längtan efter "nirvana"

m faktorn har samband således både med (m +) behovet av sociala kontakter och inpassning i en organisation, men även med (m -) tendens till grym avskiljning, frånskiljning och en längtan efter att bli lämnad ifred.


m o 1) a) Infantil, krampaktig fixering, som ständigt är otillfredsställd och som särskilt kommer fram hos små barn.

b) "Ångest resp accepteringsneuros" hos neurotiker.

2) Valreaktionen kan också tyda på avsaknad av fastklamringsbehov

som ett resultat av trötthet eller livsförnekelse i någon form.

m +! med övertryck antyder att fastklamringsbehovet har nått ett tillstånd

av hypertoni (speciellt om bromsning saknas i d faktorn: d o). detta yttrar sig i uppkomst av patologiska begär som t.ex. alkoholism, omåttlig matlust etc. Dessa människor har orealistiska accepteringsbehov och visar ett beteende som påminner om reaktionen hos "övergivna barn".

m -! är en farosignal. Behovet av att göra sig lös och fri från alla bindningar (föräldrarna, samhället, världen) ökas för starkt, och detta får som konsekvens: total ensamhet, isolering, ingen möjlighet till kontakt, ingen m möjlighet till vård.

Bilden kan ses hos vanlottade barn, hos kriminella individer (psyko-

pater), hos självmordskandidater och hos psykotiska personer.

m Vansklig kontaktsituation.

-m tendens att försöka njuta av omgivningen som lustkällan störs av m- reaktionen som förnekar möjligheten av en sådan positiv upplevelsen.

Mycket energi absorberas kontinuerligt.

Det är lättare med tydligt m- tendens som är yttryck för försvarsmekanisme "reaktionsbildning" mot orala behov. Personen som väljer m lurar sig inte själva p.g.a. att de förneka deras behov av stöd och kärlek. De upplever i stället deras oförmågan att bibehålla eller säkerställa ett tillfredsställande förhållande.

Orsaken kan ha samband med problem som gäller den egna sexuella identiteten. Kan ge upphov till depressiva drag och tvångsneurotiska symptom.

Allmänna synpunkter på vektor C kontaktdriften

Fylogenetiska aspekter:

Undersökning av de högre primaterna (chimpanser etc) visar att man kan spåra kontaktbehovet långt bakåt i tiden. Chimpansungen klamrar sig fast vid moderns kropp flera månader efter födelsen, och hos primitiva folkslag är det

vanligt att modern så mycket som möjligt under barnets första levnadsår för med sig barnet fastklämt och fastbundet vid kroppen.

Här har vi ett konkret exempel på det som vi kallar "Dual-Union". En intensiv kroppslig (men även psykisk) kontakt mellan barnet och modern: en för barnets emotionella utveckling nödvändig kontakt.

I detta samband kan det vara av intresse att göra en jämförelse med Rorschachtest , i vilket man under de sista decennierna kunnat konstatera en ökning av antalet Hd svar. Vid personliga samtal med Fritz Salomon (psykoanalytiker i Paris) anser han att orsaken till detta bero på det faktum att i nu-tiden just detta intensiv emotionella och fysiska kontakt mellan modern och barnet har minskat (modersbröstets ersättande med plastflaska, förvärvsarbetande mödrar, större stress för modern och mindre tid för barnet). Särskilt stor är skillnaden mellan nordeuropeiska och sydeuropeiska länder. I södra Europa finns mycket större direkt fysisk kontakt mellan modern och barnet, vilket möjligen är en av orsakerna till skillnaderna i livsglädje mellan en varm och spontan sydeuropé och en kylig och melankolisk nordbo.

Luxemburgers undersökningar har visat att mani och melankoli har samma genetiska basis. Barn till mano-depressiva föräldrar löper en 60 ggr större risk

att insjukna i dessa symtom än barn till icke mano-depressiva föräldrar (risken för genomsnittsmänniskan: 0,44 %, risken för barn till mano-depressiva föräldrar:

32,3 %!

Skillnader mellan Szondis teorier och den ortodoxa psykoanalytiska teoribildningen:

I motsats till Freud antar Szondi inte utan vidare att analitet och oralitet har en sexuell komponent. Han anser att det p.g.a. det tidiga utvecklingsstadiet är mycket lätt för de libidinösa resp. sadistiska energierna att sammankopplas till de orala och anala behoven.

Oral-sadism, oral-masochism, anal sadism och anal masochism och alla dessa begrepps viktiga innebörder i form av perversa beteendemönster är enligt Szondi sammansatta av energier från två olika driftvektorer, nämligen

S vektorn (libido h, sadism s ) och C vektorn (oralitet m, analitet d ).

Szondi betonar de differentialdiagnostiska fördelarna med att, vid dessa beteendemönster, lägga betoning på kontakt aspekten. Begreppen oralitet och

analitet inordnade han först i samband med de tidig-infantila kontaktformerna för att sedan ta hänsyn till det faktum att de kan färgas av eller kopplas till den sexuella driften. Därför får det gängse psykoanalytiska begreppet orallibido i Szondis tolkning översättas med en libido som yttrar sig på en mycket tidig och mycket infantil kontaktnivå.

Enligt honom är Orallibidon en infantil kontaktform, en kontaktform som återfinns hos spädbarnet. Om den påträffas hos vuxna tyder detta på en fixering eller regression till ett beteendemönster som motsvarar spädbarnets emotionella nivå.



Anal-sadism resp masochism hör enligt Szondi samman med senare former av kontaktrelationer vilka har kopplats till de aggressiva energierna i den sexuella driften. Även här är det hela en fråga om vilka bedömningsnormer man vill tillämpa.

Jfr med Fenichels sammanfattning (sid. 101 i "The psychoanalytical

theory of neurosis"), i vilken han använder följande schema:

Stages of :1) liibidinal Organisation.(psykosexuell utveckling)

2) Object Love.

3) Dominant point of Fixation.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

C Vektorns valreaktioner:

d + m 0 Behov av att leta efter, att uppsöka nya objekt. Förändringsbehov.

Oförmåga att hålla sig emotionellt kvar till det gamla objektet.

Ökad nyfikenhet och uppmärksamhet på omvärldens objekt.

Arbetsstörningar. (dålig koncentration?).

(m 0) tyder här på en infantil kontaktinkontinens som ständigt

driver individen att leta efter nya objekt (d +) eftersom bromsning

och styrning saknas i m faktorn (m 0). Detta leder till ett instabilt

och oroligt beteende, p.g.a. att behovet av att ta upp kontakter med

vilka objekt som helst utan större selektionsnormer (d+) och utan

någon verklig möjlighet att klamra sig fast vid dem (-m saknas).

Det finns ingen stabiliserande inflyttande genom att fastklamrings- behovet saknas. (m o ).

Kliniska yttringar:

1) hysteri 2 hypomani eller paroxysmala utbrott, eventuellt hos

lesbiska kvinnor och passiva manliga homosexuella.

(kontakttyp "one night stand")

Påfallande drag: 1) Ökad nyfikenhet (outtröttliga tidnings-

läsare, biobesökare). Ofta förekommer denna reaktion tillsammans med Jag-bilden ( k p -), (den paroxysmala "rymmare" som understrycker oroligheten i beteendet.

d o m + är bilden för ett moget kontaktförhållande, en pålitlig uppmärk-

samhet. Vid övertryck övergår det till patologiska begär av oral

karaktär, "Sucht". (tendens till misbruk)

d - m o extrem envishet och framhärdning, fastklibbande konservatism,

svårigheter i att omställa sig, analkaraktär. Retentionsbehovet

dominerar utan bromsning.

Kliniska yttringar:

1) Ångesthysteri. 2) Konversionshysteri. 3) Vanebildning

Sådana människor är mycket pålitliga samhällsmedlemmar men

utomordentliga svåra nötter att knäcka för pedagoger och psyko- terapeuter.

d o m - betecknar ett hypomant beteende. Personen vill göra sig fri från alla

bindningar till världen, isolerar sig, är vårdslös och obehärskad

och kan visa patologiska begär ("Sucht").

Denna reaktion har ofta sin orsak i en traumatisk besvikelse, en

förlust av den ursprungliga elementära tron på föräldrar, familjen,

uppfostraren, världen, religionen etc. De ursprungliga idealen är

förstörda och därmed har en rastlöshet och oro, utan förnuft och

utan mål, skapats. Alla lustmöjligheter prövas och undersöks, men

blir genast förkastade och övergivna.

Reaktionen ( d o, m - )uppkommer ofta efter den första oidipala puberteten (omkring 5-6 år) och likaledes ofta hos ungdom i preadolescensen och den andra puberteten (omkring 13-16 år). En grupp engelska psykoanalytiker tolkar dessa reaktioner hos barn som att ha en "maniform psykos" kvalitet. Szondi motsätter sig denna tolkning.

Även om han erkänner att denna psykiska process har mycket

gemensamt med maniforma psykosformer hos vuxna, anser han

att man hos barnen i verkligheten har att göra med en

"hypomanisk reaktion på (den intra-psykiska) förlusten av modern,

fadern eller incestobjekten".

Kliniska yttringar:

1) manifest psykos (hos vuxna)

2) paranoia på epileptiform eller schizofreniform bas.

3) hållningslös psykopati.

4) människor med patologiska begär (missbrukare")

5) (hos barn:) hypoman hållningslös reaktion på objekt-

förlust.

6) vanderdrift. Luffare.

Vi har större möjligheter till differentialdiagnostik om vi tar hänsyn till Jagbilden:

1) maniforma psykotiker visar Jag-bilden:

"Det destruktiva Jaget" (k -! med övertryck och p -) eller Jag-bilden "DepersonalisationsJaget" (k - p )

2) paranoida visar det "projektiva Jaget" (k 0 p -)

3) hållningslösa psykopater (underklass: sexualprykopati)

visar "Introjektions-Jaget" (k + p 0)

d + m + "Verklighets orienterat", med avsikt att ha det roligt. (Lustprincip accepteras) .Såväl saker som människor står högt i kurs.

Intresse dras till (för många?) olika saker som alla står högt i kurs.

De mångsidiga intressen och multi-orientering förklarar dessa människornas glupskheten vad betr. att skaffa sig ännu mer saker och ännu mer kontakter. Någonstans finns alltid en kvalitet av omättlighet, av att lätt vara avundsjuk och en tendens till att tävla.

Däremot talar -m alltid för att det finns en säkerhetsanordning mot öppet agressiv beteende. Dessa personer är ofta rädd för dra i det kortaste strået. De utvecklar därför ofta färdigheter i flera områden. De har det lätt att växla yrken.

På grund av att de har en tendens till hyperaktivitet dvs att ta itu med f lera uppgifter än de egentlig kan klara uppstår lätt otillräcklighetskänslor

Indikerar dubbel, bilateral eller multilateral bindning och splittrad

uppmärksamhet. Personen håller fast ( -m )de tidigare objekten (t.ex. modern) men söker samtidigt efter ett nytt objekt (d +).

Däremot kan vi här inte tala om en bindningsambivalens då kontaktförhållandena till de enskilda objekten för sig inte är av ambivalent natur. (såsom i d eller m ).

Här är kontaktförhållandet dubbelspårigt, dvs. personen kan

lätt växla från ett objekt till ett annat, eller från ett objekt till

flera objekt. Att önska sig flera objekt samtidigt förekommer hos

t.ex. homosexuella män, vilka håller sig emotionellt fästa vid

modern (m +) medan de samtidigt väljer sig en partner (d +). Hos

lesbiska kvinnor tyder valreaktionen på att de ännu är bundna vid

fadern ( m +), vilket kan uttrycka sig i ett förhållande med en

mycket äldre man, medan de samtidigt har lätt att få ett förhållande

med en annan kvinna (d +).

Denna kontaktbild ( d+ m + ) tyder ofta på en försening i utvecklingen resp. en störning på det sexuella området. Intressant är Szondis iakttagelse att kontaktbilden (d + m +) även påträffas hos

1) åldrande människor och 2) hypokondriker.

Tolkningen är rätt oväntad. Szondi anser att det gemensamma hos

dessa två grupperna är att de vill:

hålla sig fast vid livet (m +) och samtidigt

ställa in sig på döden (d +), dvs. leta efter döden.

Av detta förstår vi vilken mångfald av tolkningsmöjligheter det

finns för varje "faktor".

I motsats till ovanstående tolkning är den vanliga tolkningen av kontaktbilden

(d + m +) att den ingår i "LUSTPRINCIPEN" (analitet och oralitet). Exemplet bör ses som en varning emot enstaka mekaniska tolkning av olika vektorer

Faktors- och vektortolkning kan göras enbart mot bakgrund av den

totala Personlighetsdynamiken.

d - m - indicerar kontaktspärrning, "irreell bindning", en främlingskänsla

inför världen.

Med kontaktspärrning menas att en människa klibbar fast (d -) vid

ett objekt som hon i verkligheten (intra-psykiskt emotionellt) redan

har förlorat (m -). Individen klibbar fast vid ett tillstånd av

emotionell isolering, distansering etc. (m -), som gör det omöjligt

för honom att leta efter ett ersättningsobjekt. Individen förblir i sin

ensamhet och är alldeles avspärrad och blockerad i kontakten

med yttervärlden.

Reaktionen tyder på ett förnekande av kontakt med världen. Det är en sorts negativ, status -quo kontakt.

Kliniska yttringar:

1) katatoni, hebeidi, "psykotici epileptica", kriminella yttringar.

När bilden är uttryck för kriminalitet är denna för patienterna ett

uttryck för avspärrning p.g.a. ångest och beklämning.

(Obs.) Om Jaget i samma profil visar Jag-bilden ( k - p )

eller ( k -! p -! ) föreligger aktuell självmordsfara. Åtgärder bör vidtas Patienten skall skyddas för sig själv, dvs. mot sig själv. Valreaktionen är uttryck för en besvikelse, som lett till en sorts emotionell och kontaktmässig förstening (petrifiering). Ibland kan detta vara en reaktion på alltför stora inre krav som orsakas av inflationsprocessen (k 0 p +) eller önskan att vara allt och ha allt ( k + p +).

NIOBE-komplex.

d m 0 indicerar tveksamhet i sökandet och klibbandet, en forcerad

tvångskontakt med ett objekt (p.g.a. ambivalens).

Manifest framkommer behovet att hålla sig kvar till de gamla

objekten (t.ex. föräldrar, syskon, oftast incestobjekt), men det

finns dessutom en tendens att leta efter nya objekt som ligger

latent och som endast kommer fram i drömmarna (dagdrömmar

eller nattdrömmar "om att dra ut i världen och hitta ett nytt

objekt"). Individen låser sig fast emotionellt och vet varken ut eller

in. Följden blir att det inte sker någon förändring. Men detta är en

relativt sällsynt kontaktbild.

Kliniska yttringar:

1) kontaktbilden påträffas hos fobisk-paroxysmala

epileptoforma och paranoida patienter. Valreaktionen

anträffas oftast hos en övervägande feminin och mjuk

människa.

d o m innebär tveksamhet i fastklamringen eller i lösgörelseprocessen,

forcerad tvångskontakt (p.g.a. ambivalens). Personen vet inte om

han skall fortsätta att klamra sig fast vid de gamla objekten eller

om han skall lösgöra sig från dem (m -). Detta är tecken på en olycklig bindning utan några positiva utsikter.

Kliniska yttringar:

1) tvångskaraktär, tvångsneurotici

2) undantagsvis vid konversionshysteri

Bilden är relativt normal i prepuberteten och i den första infantila puberteten (5-6 år) och tyder på att individen har börjat ifrågasätta

sin kontakt med objekt. Att han har blivit tveksam får anses som ett inre varningstecken ("menetekel") samtidigt som det visar att han börjar bli medveten om att det inte är ett idealt kontaktförhållande som pågår. I kontrast till den föregående bilden före kommer denna valreaktion ofta hos mer manliga och till karaktären hårda individer (ofta med anal- sadistiska drag).

d + m - tyder på förlust av bindning, depression (Sorgarbete) och en

autistisk kontaktform, avskiljning och sökande.

Begreppet förlust av bindning tar hänsyn till relationen till de

gamla objekten (dvs. oftast till incestobjekten), från vilka

individen försöker lösgöra sig. Hos depressiva personer tyder

det på att de just förlorat (reellt eller fiktivt) sitt kärleks- eller

emotionellt stödobjekt. Det tillhör den normala utvecklingen

att varje människa affektivt måste förlora sina föräldrar,

särskilt kännetecknar detta pubertetsfasen.

Denna process ledsagas alltid av en dyster, depressiv stämning (hypo-melankolisk reaktion). Szondi antar att detta beror på att urbehovet hos barnet att klamra sig fast vid modern aldrig upphör att påverka människans längtan efter det ursprungliga paradistillståndet

av fullkomlig tillfredsställelse.

Därför får varje form av letande efter ett nytt objekt (även om det sker i frihet, dvs. utan komplikationer) en depressiv färgning.

Det gemensamma i melankoli och sorg anses vara

1)reaktionen på en fiktiv eller reell objektförlust. Utvecklingsnödvändigt följes detta av

  1. att söktendenser mobiliseras varvid en depressiv
  2. för stämning lösgöras. Det är därför som valreaktionen (d + m -) tyder på "Sorgarbete" (en process som innebär psykisk bearbetning av sorgen).



Om individen reagerar på objektförlusten med en alltför stark identifikation med det förlorade objektet (introjektion:

k +!! med övertryck), så kan han aldrig hitta ett acceptabelt ersättningsobjekt p.g.a. en alltför skarpt avgränsad inre idol, och

sökandet blir förgäves. Därmed försvaras den psykiska

bearbetningen av sorgen. De enda sätten att bli av med den

inre idolen är att intrapsykiskt förstöra detta för starka identifikations. processen. Detta återspeglas i att:

1) reaktionen (k +) förändras till (k -) och

2) att mobiliseringen av söktendenser upphör (d + förändras till d 0), 3) att kontaktverktorn visar reaktionen (d 0 m -), vilket innebär att den hypomaniska fasen efter depressionen har börjat. Depressionens förlopp och förvandling återspeglas på så sätt i förändringarna av

dessa faktorer.

(Ovanstående är en exempel hur kunskap om Szondis faktorerna underlättar insikten i dynamisk "process- och syndrom analys"

Orsaken till denna utvecklingenär, enligt Szondi, inte enbart av endogen-cirkulär natur. För samma kärnprocess: "lösgörelse och sökande", kan återfinnas hos patienter som inte visar mano-depressiva

symtom utan reagerar med andra försvarsmekanismer.

I stället för att använda introjektionsprocessen som försvarsmekanisme (=faktor k) använder de sig t.ex. av faktor e eller faktor hy, och vi får bilderna av paroxysmala (hysteroepilepsi)

resp. fobiska sjukdomar.

d - m + innebär fast bindning, en fastklibbning och fastklamring vid

gamla objekt (incestbindning). Denna kontaktform hör till ur-

kommunikationsformen med modern.

Kliniskt anträffas den hos:

1) paroxysmal-epileptoforma patienter. Dessa har

ibland upplöst sitt individuella Jag (k 0 p 0).

2) hypokondriker, hos vilka denna incestbindning leder

till synd- och staffångest.

3) neurotiker som "borttränger" dessa incestkrav

(k - p 0)

4) inflativa erotomaner (k 0 p +)

Kvaliteten på incesttendenserna kan analyseras med hjälp av

affektvektorns reaktionsbilder. Vid (e + hy -) eller e + hy 0)

handlar det om libido. vid (e - hy +) eller e - hy 0) eller

(e - hy -) handlar det om aggression.


Bilden C (d- -m) kan även tyda på ett starkt band med en idé eller ett

ideal. Detta gäller när vi har anvisningar om att det är fråga om

en mer integrerad människa som sublimerar, t.ex. sexual vektorn s - -,

och i Jag-vektorn Sch eller Sch + och C - +.

Undersökningar av den spanska psykiatern Yarritu på 2352 människor tyder på att denna kontaktbild anträffas särskilt i den del av landet som kännetecknas av den mest utpräglade konservatismen (fastklibbning vid stat och religion).

d - m tyder på tvångsartad ambivalens i fastklamringen och vid

incenstbindningen, på kontaktspärrning mot rester av fast-

klamringstendenser, på olycklig förbindelse. Att denna bild

alltid tyder på en olycklig förbindelse beror på att:

1) I motsats till incesttendens (d - m +) finns även en

frånskiljningstendens (m -).

2) I motsats till kontakspärrningen (d - m -) finns

även ett fastklamringsbehov (m +).

3) I motsats till den klibbartade ståndaktigheten

(d - m +) finns en osäker fastklamringstendens ( m ).

Dessa kontaktformer gör båda partner olyckliga, vilket beror på att

lösningen som skulle vara att nödvändigheten att individen börjar leta omöjliggjorts efter nya objekt då behovet "leta efter" (d +) saknas.

Kliniska yttringar:

1) vid tvångsneuros

2) vid katatoni

3) barn eller vuxna som är har en dynamisk paroxysmal- epileptoforma personlighet. I allmänhet visar dessa en autistisk Jagbild ( + -) eller är besatta (p+) av dödsföreställningar eller infantila oidipala dödsbehov, vilket visar sig i vektor Sch 0 +.

Om Jag-bilden är ( 0 ) får vi anta att ambivalensen i fast-

klamringsbehovet beror på:

1) Övergivenhetskänslor

2) Kastrationskomplex

3) eller Inflativ projektion

d m - innebär en tvångsmässig ambivalens i sökandet efter lösgörelse. En kontaktspärrning (m -) med rester av sökande, otrohet (d +) och ändå tendens att klibba sig fast.

Tveksamheten inom individen beror på de olika

valmöjligheterna:

1) skall individen lösgöra sig totalt (d + m -) eller fort-

sätta att klibba sig fast (d -)

2) skall individen blockera alla kontaktförbindelser (d - m -)

eller leta efter nya kontakter (d +).¨

d m - Kontakten är inte lika olycklig som den föregående. Det värsta steget har nämligen redan tagits: Lösgörelseprocessen och

letandet efter nya objekt med dess depressiva innebörd (d + m -).

Däremot tyder (d -) på att den fullständiga frigörelsen förhindras av klibbtendensen. Även denna kontaktbild är ytterst sällsynt.

Kliniska yttringar:

1) tvångsneuros

2) epileptoform psykos

3) sexuell omogenhet

d + m indikerar tvångsartad ambivalens i fastklamringen med

beredskap till lösgörelse och sökande efter nya objekt.

Bilateral förbindelse med lösgörelse,

Depressiv stämning beroende på:

1) osäkerhet i fastklamringen ( ). Oftast är fp.

medveten om att han förlorat ett kärleks- och stöd-

objekt för alltid, en förlust som kan vara reell och objektiv.

2) att individen inte kan leva utan de förlorade objekten.

Han vill ha enbart dem och inga andra, något som inte är

möjligt då det inte finns någon ersättning.

3) att introjektionen av det förlorade objektet (fiktivt eller

reellt) var för naturtroget som ett alltför "skarpt" fotografi, varvid individen som letar efter "förebilden" inte kan finna

något motsvarande ersättningsobjekt. Det finns ingen

kompromissmöjlighet i objektvalet.

4) ju längre tid som fp. använder för att leta efter den inre

förebilden, desto mer misstämd och olycklig blir han

(d + m -).

d m + innebär ett tvångsmässigt sökande med fastklamring, osäker

föräldrabindning, bilateral bindning med fastklibbning, dålig

koncentration.

Även här finns fler olika tolkningsmöjligheter:

1) en incestbindning (d - m +) som har blivit osäker ( d ). Individen har blivit tvingad att leta efter nya objekt (d +).

2) tvångsneurotisk ambivalens i sökbehovet (d ) med ett

samtidigt fastklamringsbehov. (-m)

3) bilateral bindning (d + m +) med klibbning vid de gamla objekten ( d -).

Samtliga dessa möjligheter åstadkommer en koncentration-

störning p.g.a. tveksamhet och tvång i sökbehovet ( d ).

Kliniska yttringar:

1) Hypokondri, i samband med Jagbilden "Det övergivna

Jaget" (d - m ).

2) Paroxysmala attacksjukdomar: epilepsi (om k 0 p 0) fobi

3) Katatoni (sällsynt).

d m utgör den helt problematiska kontaktbilden av samtidiga

behov som egentligen utesluter varandra: trohet och otrohet,

Bilateral kontaktöppenhet och kontaktspärrning, tankspriddhet,

dvs stora kontaktmotsättningar och kontaktproblem.

Jaget reagerar oftast på detta överväldigande problem med

desintegration (k 0 p 0). Ett normalt Jag tål inte dessa mot-

sättningar i kontaktbehovet.

Kliniska yttringar:

1) tvångsneurotiker (k p 0)

2) hysterikor (k - p 0)

3) melankoliker (k + p 0)

4) paranoida schizofrena (k 0 p -)

d o m o anger att det inte föreligger något kontaktbehov med om-

världen, en desintegration i kontaktförhållandet. Här finns olika

tolkningsvarianter:

1) Kontaktnihilism som ibland återfinns vid hebefreni.

2) Längtan efter att sitta i "mammas sköte", och därmed

ett uteslutande av behov av att ha kontakt med yttervärlden eller främmande människor. Ett infantilt "paradistillstånd":

att ha en total kommunikation och participation med de

gamla kärleksobjekten vilket söver ner alla kontaktbehov (jfr. lyckligt nygifta).

Kliniska yttringar:

1) Ångesthysteri

2) fobi

Därmed har vi lämnat en översikt över de 16 valreaktionerna inom ramen av

C tvektor. Obs:Dessa enstaka reaktioner bör inte utan vidare användas i tolkningssyfte. Alla framstående Szondiforskare har övergivit sådana "mosaik-artade" tolkningssätt och varnar mot dem.

Däremot är dessa enstaka Szondifaktorer ofta ett utomordentlig hjälpmedel vid konkretisering av psykoanlytiska teorier som är ganska abstrakta, och kan faktorerna användas för att illustrera psykiska processer på ett illustrativt sätt.

Som exempel följer Szondis redogörelse för hur han anser att den normala lösgörelseprocessen går till hos ett friskt barn. Det handlar alltså om den

emotionella

LÖSGÖRELSEPROCESSEN från modern.

Fas 1: Sch (k o, p - ), C ( d 0, m 0)

Behovet av Dual-Union mellan barn och moder beror inte enbart på kontaktfaktorn (m), dvs behov av att klamra sig fast och accepteras, såsom hos primaterna. Hos människorna tillkommer en djupare orsak, nämligen:

"det psykiska gemensamhetsbehovet (faktor p) Barnet lever enligt den psykoana-lytiska terminologi den

"Adualistiska hallucinatoriska fasen" Sch: (k o, p-)

och saknar behovet av kontakt med frammande objekt. Det vill inte ha någon kontakt med yttervärlden, C (d o m o ).

Fas 2: Förberedelse till lösgörelse

Vid frånvaro av modern (som barnet upplever som frånvaro av modersbröstet)

vaknar hos barnet behovet att "leta efter" (d +) modern ,i syfte att klamra sig fast (dvs. suga och därigenom uppnå total tillfredsställelse) (m +). Realitetssinnet

förhindrar barnets försök att "hallucinera till sig" (p o ) tillfredsställelse, val i:

Sch (k o p -). Denna smärtsamma upplevelse startar ett medvetande om att få modern tillbaka, dvs. ett medvetande om önskningen att få modern tillbaka, ett önske-medvetande utvecklar sig (p + kommer till).

Fas 2 kan vi sammanfatta i följande punkter:

1) Behov av hallucinationstendens till Dual-Unionen (Symbios) finns i början i renodlad form (k o p -)

2) Önskan efter att få klamra sig fast (-m), att uppnå en medvetenhetsgrad ( p+)

3) Sammansättningen p - och p + resulterar i Jagbilden "Det övergivna Jaget"

(k 0 p )

Fas 3: den riktiga lösgörelseprocessen startar:

När barnet börjar promenera, dvs. ensam gå omkring, utvidgas den emotionella lösgörelseprocessen enormt. Denna förändring återspeglar sig på följande sätt i Szondis valreaktioner:

a.)En ambivalens i kontakten med modern uppstår (m ) eftersom barnet fortfarande klamrar sig fast (m +) samtidigt som det av realiteten tvingas att lösgöra sig (m-) Barnet letar efter ett ersättningsobjekt (d +) för den saknade modern (d + m )

Efterhand som utvecklingen framskrider ökar behovet "att leta efter" ett nytt objekt och lösförelseprocessen återspeglas i (d + m -).

b) När det inre spänningstillståndet ökar sätts

försvarsmekanismen "Introjektion" i gång (k + ), en intra-absorbering

av psykiska energier.

Barnet introjicerar sina övergivenhets- och ensamhetskänslor ( p ) och då uppstår Jagbilden ( k + p ).Denna acceptering av den existentiella ensamheten är den första förutsättningen för att det skall börja få insikt om att det självt har ansvaret för sin "egen " värld.

Då Introjektionsprocessen får som följd en acceptering av sig själv försvinner

p + och m + behoven från förgrunden och reaktionerna i vektor Sch och i vektor C blir (k + p -) (d + m -). Barnet har kommit in i den s.k.:

" infantila autistiska allmaktsfasen: Sch ( k + p-).

Ofta ledsagas processen av ökad aggressivitet (aktivitet) (s +) och avundsjuka riktad mot syskonen och fadern (e- hy +). Nu har barnet kommit in i oidipussituationen, och visar ett autistiskt och odisciplinerat "Kain-behov", som innebär en önskan och tendens att vilja döda alla rivaler:

S (h 0,s +), P (e -, hy +), Sch (k +, p -), C (d+, m -)

Fas 4: Forcerad anpassning och rymningsreaktioner:

På grund av de krav som ställs av kultur och samhälle, tvingas barnet att disciplinera sig och inom uppfostringens ram reagerar många barn med att

internalisera (överta) yttre bromsnings- och diciplineringstendenser och förvandla dem till en intrapsykisk funktion.

Dessa tendenserna framskaffar reaktionen k -, varvid en spänning uppstår. Detta är den psykologiska förklaringen till varför Jagbilden (k p -) kan tolkas som "Rymningsjaget". Ty om inte barnet lyckas med disciplineringsprocessen så försöker det få en lösning på sina problem genom att rymma från familjen. (manifesta rymningsförsök hos 5-7 åringar).

Fas 5: Början till verklig anpassning

Barnet finner ett ersättningsobjekt (d 0 m +). Verklig anpassning uppstår genom:

1) att introjiceringen av modern reduceras. dvs. k + försvinner från

förgrunden

2) att barnet lär sig att det inte är allsmäktigt (k + och p + försvinner),

det lär sig anpassning, dvs. hur det skall förneka sina allmaktskrav

(k - p -) och resultatet blir den psykiska konstellationen hos

vardags människan: Sch (k - p -), C (d 0 m +).

För sin vidare utveckling och för att få ett normalt fungerande Överjag behöver barnet alltid ett emotionellt stödobjekt inom och utom familjen som kan hjälpa honom (m +). Man kan säga att i dessa processer blir den ursprungliga Dual-Unionen (symbiosen)med modern utspädd.


Nu behövs andra förbindelser som övertar den ursprungliga Dualunionens funktion att absorbera såväl

a). gemenskaps (participationsbehovet) p faktor

b) fastklamringsbehovet,. m faktor- och

c) libidobehoven, h faktor.

Det första som sker är att flera nya dualunioner bildas (med de övriga familjemedlemmarna, med vänner, lärare, en präst etc). Om dessa nya förbindelser har en positiv kvalitet och barnet har en känsla av att ha blivit positivt mottaget, att det blivit accepterat (tillfredsställelse av behov m +), så har barnet en möjlighet till en harmonisk vidareutveckling. Barnet kan stöda sig på och klamra sig fast vid nya objekt (d 0 m +). Och det kan få känslan av att "Jag kan vara som jag är".

Att barnet accepteras både av modern och av de senare stödobjekten är, med hjälp av introjektionsprocessen, (genom dessa identificeringar) den viktigaste förutsättningen för att barnet senare skall kunna acceptera sig självt, dvs. få ett normalt Överjag. Barnet förblir då normalt. Inga inre motsättningar behöver

uppstå. En positiv självuppfattning utvecklas och därmed har den viktigaste grunden för senare mogna och positiva kontakter skapats. En viktig uppgift för psykoterapi är att återställa ett positivt objektförhållande och därmed åstadkomma en positiv självuppfattning. Störningar som orsakats av negativa kontakter under barnets utveckling kan orsaka senare:

1) mano-depressiv psykos 2) kontakt-psykopati (bl.a. patologiska begär som t.ex. olika former av missbruk, narkomani, alkoholism etc.)

(Obs. Störningar i kontakten kan uppstå även p.g.a. intrapsykiska orsaker, t.ex. en patologisk Jagbild (t.ex. Jagregression).)

c 1996-2000 Leo Berlips, JP Berlips & Jens Berlips, Slavick Shibayev