Introduktion till svenska läsare om Szondi Forum.

1998

De svenska artiklarna på "Leopold Szondi Forum" är baserade på anteckningar som jag gjorde i början på sextiotalet med titeln: "Introduktion till Szondi -testet", ca 180 sid. (1) Min framställning var baserad på dåtidens utvecklingsnivå av Szondi#s

Schicksalanalys, ("Ödesanalys). Tack vare Internet kunde denna introduktion publiceras i slutet på 1996. Denna serie var början till Szondi Forum.

Genetikern Leopold Szondi, (1893-1986) började i mitten av 30-talet med ärftlighetsforskningar i Ungern. Vid dessa undersökningar upptäckte han fakta som andra ärftlighetsforskare tidigare inte hade lagt märke till. Hans undersökningar gav honom möjlighet att avgränsa åtta typologiska huvudgrupper, som var för sig formade en enhet med flera karakteristiska egenskaper.

Han upptäckte att i varje grupp fanns en specifik typ av psykisk sjukdom som dominerade, men dessutom att flera andra sådana för varje grupp karakteristiska företeelser kunde påvisas. Särskilt gällde detta val av äktenskapspartner. Det visade sig att medlemmarna inom samma grupp gifte sig mer med varandra än med utomstående trots att de ofta var omedvetna om att de tillhörde samma grupp. Sådana typer av preferensval upptäcktes i varje grupp även på andra områden. ( t.ex i val av yrken eller i specifika intressen för t.ex. teknik, vetenskap, kultur, musik, teater o.d.)

Den första gången som Szondi upptäckte detta samband mellan psykisk sjukdom och partnerval var när han, tillsammans med en manlig patient höll på att ställa upp ett familjeträd. Såväl Szondi som patienten blev helt överraskade när de upptäckte att samma ovanliga psykiska sjukdom som patientens mamma led av också påträffades i patientens frus närmaste familj. Detta blev den tändande gnistan till Szondi#s forskning.

Sambandet mellan affinitet till specifika yrken och psykiska sjukdomar

påvisades. Detta gällde även de erkända psykos forskarna som Bleuler, (som faktiskt gav upphovet till begreppet Schizofreni), C.G. Jung och Bingswanger,( Daseins-psykologins upphovsman).

Under tiden 1936 till 1963 beskriver Szondi i fem stora böcker med tillsammans ca 2500 sidor om sina upptäckter. De åtta huvudgrupper delas in och definierades enligt varje grupps mest karakteristiska psykiska sjukdom.

(2) Följande psykiska sjukdomar avgränsades som norm för varje grupp:

1. Hermafroditism (h); 2. Sadism; (s); 3. Epilepsi (e); 4. Hysteri (hy), 5. Katatoni (k); 6. Paranoia (p); 7. Depression (d); och Mani (m).

2. Szondi framställde de behov som hade samband med dessa sjukdomar, tillsammans kopplade i fyra par, i ett psykoanalytiskt DRIFTDIAGRAM

I form av

I. SEXUAL-Vektor uppbygd av faktor (h) och faktor (s)

II. AFFEKTKONTROLL (Paroxysmal)- Vektor uppbygd av faktor (e) och (hy)

III. JAG(Sch) Vektor uppbygd av faktor (k) och (p) och

IV. CONTACT- Vektor uppbyggd av faktor (d) och (m)

(se länk till: General Information/swedish/Ödesanalysens Driftsystem).

I Sverige har Szondi's teori använts i många år för rådgivning avseende

yrkesval i form av ett djuppsykologiskt inriktad Yrkesvaltest: "der Berufberatungstest" (BBT test). Testets upphovsman är Dr. Martin Achtnich som använder Szondis åtta behovsfaktorer som indelning för hans bilder av olika yrken. Han har översätt Szondis psykiatriska beteckningar till ett mer lättförståeligt vardagsspråk. Dessa faktorer (behovsradikaler) uttrycker allmänna mänskliga behov. Deras respektive beteckningar beskrivs av Achtnich i nedanstående tabell på följande mer lätt fattbart sätt.

1. Vekhet (WEICHHEIT), har samband med Szondi faktor (h).

2. Styrka (KRAFT), Szondi faktor (s).

3. Affekt kontroll, Socialt sinnelag (SOZIALA GESINNUNG.) factor (e). Som har två funktionsaspekter:

a) Hjälpberedskap: har samband med Szondi faktor (e+)

b) Energi: har samband med Szondi faktor (e-)

4. Att synas (ZEIGEBEDURFNIS), Szondi faktor (hy).

Behovet att bli sedd och att visa upp sig (hy+) eller att se, betrakta. (hy-)

5. Förstånd (VERNUNFT): Szondi faktor k)

Människan har ett behov av att avgränsa sig och att förstå världen.

6. Idéernas värld. (GEIST): Szondi faktor (p)

Själslighet (Andlighet). Intuitionen. Behovet av kreativitet och annan psykisk verksamhet.

7. Materia: Szondi faktor (d)

Materia, substans. Det konkret, fattbara, gripbara.

8. Oralitet, Szondi faktor (m)

Oralitet, allt som har med munnen att göra. Människor med detta behov förväntar sig få något som har med nöje, njutning och stöd att göra. I grunden finns ett beroendebehov, som kan vara en tillgång för etablerandet av sociala kontakter.

BBT testet kan beställas hos Psykologi Förlaget (se vår link ditåt)

I Sverige har organisationskonsulten Rolf Kenmo sedan 1975, utvecklat ett Szondi-baserat test- och utvecklingssytem ( som kan användas för personlig och team utveckling.(2 ) Rolf Kenmo är den som, enligt min uppfattning, har lyckats bäst med att hitta ett enkelt och lättbegripligt terminologi som kan användas

i det praktiska vardagslivet.

Han hänvisar till de följande indelningar:

* relation (h)

* kraft (s)

* kvalité (e)

* exponering (hy)

* struktur (k)

* fantasi (p)

* stabilitet (d)

* kontakter (m)

Kenmo anser att framgången med hans utvecklingssystem baseras på faktum att han använder Szondis behovssystem. I sin introduktion till hans frågeformulär skriver han: "att varje människa kan anses ha olika styrka av dessa åtta allmänmänskliga behov. Dessutom varierar styrkan över tiden. Om ett behov är väl mycket tillgodosett under en tid, så blir det dämpat sedan. På samma sätt kan man

få brist i behovstillfredsställelse och blir då mer och mer desperat i sin

iver att få behovet tillgodosett. Emellertid så har alla en behovsprofil

som variationerna utgår från. Varefter en människa utvecklas över åren, så

kan behovsprofilen ändras. När någon går till överdrift med ett behov, så

kan man säga att den människan når ett extremvärde och då inträffar ett

psykiskt sjukdomstillstånd."

Se vidare enligt länken "Szondi Application/ "Questionnaire"

Szondi själv hade redan vid slutet av 1930-talet utvecklat sitt s.k. Szondi-test baserat på denna indelning i åtta behovsgrupper. Utvecklingen av testen hade samband med faktum att, i början av hans undersökningar, den vanliga metoden för släktforskning var att ställa upp ett familjen stamträd. Detta var en ytterst tidskrävande metod. För att minska undersökningstiden kom Szondi på den intressanta idén att i stället be försökspersonen att välja mellan fotografier av psykisk sjuka, som var och en tillhörde en av dessa åtta grupper. Det blev sex serier av åtta fotografier.

Szondi ansåg att människans grupptillhörighet hade samband med överföringen av en, för varje grupp specifik, gen. Szondis genteori blev starkt kritiserad, när han efter Andra Världskriget publicerade sina resultat. Kritiken berodde delvis på faktum att ärftlighetsteorier hade använts för judeförföljelser.

Upphovsman till en ny tillämpning av Szondis teorier, den belgiska prof. Jacques Schotte (Université catholique de Louvain), har pekat ut att man slipper oändliga och ofruktbara diskussioner genom att uppfatta "genen" som en metafor för driften.

Dessutom hänvisade Schotte till Freuds "Princip om den brytna kristallen"

Han påpekade att Szondi, utan att vara medveten om det, i praktiken bevisade riktigheten i Freuds uppfattning att det finns karakteristiska brytningslinjer (fraktur linjer) för det normala mänskliga psyket.(3)

Baserat på denna insikt har Schotte tillsammans med en grupp belgiska och franska psykiater vidareutvecklat Szondis teorier. Denna nya strömning, som började i mitten av sjuttiotalet, fick den franska beteckningen "PATHOANALYS". Sammanfattning av deras undersökningar publiceras kontinuerligt på Szondi Forum på olika språk, ta länk till "NEW DEVELOPMENTS".

För att lära känna Szondis personlighetsteori finns introduktionsartiklar

på svenska, välj då länken "General Information/swedish" på Forums första

sida. Där kan man också få information om hur man tolkar testet under

rubriken: "C- vektorn, Kontaktvektorn" # som handlar om hur det inom denna vektor finns 16 tolkningsmöjligheter av dialektiken mellan de orala och anala behoven. För att få en bättre insikt i Szondis teori om Jagets uppbyggnad kan man t.ex. ta länken till: "Jagfunktionerna" (projektion, introjektion, negation och inflation).

Redan i början av 1960 skrev jag följande inledning till Szondi testet som jag anser gäller även i dag:

Szondi-testet är ett fint testinstrument, i samma klass som Rorschach-testet, TAT eller DMT. Fördelen med Szondi-testet är att det ger omedelbar insikt i och objektiv kvantifiering av de dynamiska kraftförhållanden som styr människans beteende.

Trots att en riktig Szondidiagnos förutsätter att man gör flera registreringar

kommer vi att ge exempel hur man vid registrering av en enstaka Szondiprofil ändå kan få viktiga upplysningar, t.ex vid en anställningsintervju eller vid intagning.på en klinik.

Om Szondi-testet samtidigt används i kombination med andra projektiva test, kan man dessutom få en utomordentlig effektiv "korspejling", som avgränsar personlighetens mest karakteristiska beteendemönster, funktionsnivåer och behov. Användning av Szonditestet ger en stor möjlighet att komma fram till:

a) en differentierad diagnostik

b) insikt i den aktuella problematiken

c) ett adekvat svar på problemställningen

Faktum är att varje timme som man sysslar med Szondi-testet hör till de mest effektiva psykologiska studietimmar man kan tänka sig.

Detta beror först och främst på att Szondi har lyckats att komprimera de viktigaste teoretiska bidragen från Freud, Jung och Adler

i fem stora böcker. Inom dessa fem "klassiker" finner man framställt det som är mest väsentligt och nödvändigt för tillämpningen av dessa djuppsykologiska teorier och ackumulerade erfarenheter.

Dessutom har Szondi självständigt och på ett originellt sätt lämnat stora och viktiga bidrag till djuppsykologin , bl.a. genom sin upptäckt och beskrivning av, ett tidigare obekannt mellanskikt (spänningsfält) i det omedvetna: "Det familjeomedvetna" Ett skikt ("ödesfält") från vilket de livsviktiga valen härrör, (val av kärlekspartner, vänner, yrke, sjukdom och t.o.m dödssätt)

Szondis metod och teorier ger möjlighet att med hjälp av relativt enkla formler redogöra för mycket komplicerade dynamiska processer.

På samma sätt som man använder kemiska formler för att åskådliggöra fysikaliska utvecklingsprocesser kan man med hjälp av Szondis formler faktiskt snabbt lära sig och lätt komma ihåg de viktigaste dynamiska processer som ligger bakom olika psyko-patologiska syndrom. Efter snart trettio års erfarenhet som praktiserande psykolog är jag övertygat om att man kan använda resultat från andra projektiva test, såsom Rorschach, TAT, DMT inom ramen för Szondis teorier, även om man bara har några få Szondi-profiler att tillgå.

Totalbedömningen av resultaten avgörs i så fall inte enbart av Szondiresultatet för sig, utan av den totalbild som kommer fram till och som passar in på en av Szondis fascinerande personlighetsbilder.

Szondis typologi används även i samband med ett yrkesvaltest:

"Der Berufswahltest" (BBT test) som har utvecklat av Dr. Martin Achtnich i Zurich. En kort översikt av Achtnichs indelning bifogas.

Det är min förhoppning att Ni, liksom Schotte kommer till slutsatsen att:

"Szondi kan betraktas som den största av de obekanta analytiker och den mest obekante av de stora".

Leo Berlips. Leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut, Psykodrama terapeut.

------------------------------------------------------------------------------------------

(1)

Det finns även en bra sammanfattning på Tyska:

"Schicksalsanalyse in Zusammenfassungen"

Die fuenf wichtigsten Buecher L.Szondis im Ueberblick" von Friedjung Jüttner. (25 Sw.frcs) kan beställas hos oss.

-------------------------------------------------------------------------------

(2)

Utvecklingen har gjorts i samverkan med

Lars-Erik Liljeqvist samt psykologerna Bo Haglund, Arbetslivstjänster,

Borlänge och Mary Norman, AMI, Tullinge.

----------------------------------------------------------------------------------------------

(3)

I "Principen om den brutna kristallen". skrev Freud:

"Där det i patologi pekas på en spricka eller fraktur kan det redan i normalt tillstånd finnas en artikulation. Om vi kastar ner en kristall på golvet faller den sönder, men inte i bara på ett slumpartat sätt. Det faller sönder i brottstycken enligt bestämda klyvningslinjer. Trots att deras gränslinjer var osynliga var de redan i förväg bestämda av kristallens struktur. Det vad vi kallar psykiska sjukdomar motsvarar sådana kluvna strukturer. I varje fall av psykisk sjukdom kan man iaktta en av dessa möjliga frakturlinjer av det mänskliga psyket".

Neue Folge der Vorlesungen zur Einfuehrung in die

Psychoanalyse, 31. Vorlesung, paragraaf 4, G.W., Bd. 15, IV + 207 pag. (1931)

------------------------------------------------------------------------------------------------

(4)

Ni som läser franska hänvisar jag särskilt till boken "Dialectique des Pulsions". Innehållet beskriver hur det nya "pathoanalytiska" synsättet påvisar att Freuds ortodoxa psykoanalys fullt motsvaras av Szondis driftdiagram.

DIALECTIQUE DES PULSIONS, 3" édition par Philippe Lekeuche et Jean Mélon. Edition De Boeck-Wesmael s.a., 1990. 203 Avenue Louise - 1050 Bruxelles. Belgique. (se närmare beskrivning på Forum: Litteratur, French, Biblografie, Index 1.)